Geofencing testas på allt fler ställen för att styra trafiken. Det kan handla om att sänka hastigheter eller att enbart släppa fram fordon med rätt tillstånd på en viss vägsträcka.
Enkelt uttryckt är geofencing ett virtuellt staket runt ett geografiskt område där uppkopplade fordon kan styras, villkoras, informeras eller ge ifrån sig information med hjälp av GPS- och satellitteknik.
Inom ett sådant område kan tekniken till exempel styra fordonets hastighet eller användning av drivmedel, som att byta från diesel till el. DB Schenker har en hybridlastbil med bas i Borlänge och som används till distribution i centrala Falun. När bilen närmar sig Falun går fordonet automatiskt över på eldrift.
Larmar om bilen kör utanför området
Verktyget kan i framtiden också användas för att hantera dispenstransporter, som High Capacity Transports. Alltså extra långa och tunga fordon som har dispens att köra på vissa vägsträckor. Tekniken kan då säkerställa att de enbart kör på vägar som är en del av tillståndet. Går fordonet utanför ”staketet” går ett larm.
Tekniken används också redan för att övervaka att transporter med värdefullt gods inte avviker från sin planerade rutt. Om det händer stängs fordonet helt enkelt ner.
Startskottet för den form av geofencing som handlar om att stoppa eller kontrollera fordon inom specifika områden, härstammar från terrorattacken på Drottninggatan år 2017. Då fick Trafikverket i uppdrag av regeringen att testa geofencing i stadsmiljö.
Tredelade zoner
Inom det allmänna trafiksystemet kan geofencing-zoner delas upp i tre delar: statiska, dynamiska och smarta. Den lättaste formen är den statiska zonen där statiska trafikregler gäller. Ett exempel på detta var buss 55 i Göteborg. På grund av den gamla Götaälvbrons begränsade bärighet fick bussen inte köra snabbare än 15 kilometer i timmen över bron. Hur mycket chauffören än försökte öka hastigheten så gick det inte.
Inom en dynamisk zon kan en förändring av trafikregler meddelas till fordon i realtid. Där kan vägarbeten, köer, tillfälligt sänkt hastighet eller höga utsläppsnivåer orsaka tillfälliga förändringar. Om en svår trafiksituation plötsligt uppstår kan fordonet snabbt ta emot information som gör att man kan välja en annan väg.
I en statisk och dynamisk zon skickar inte själva fordonen tillbaka någon information till systemet. I en smart zon skickar däremot även fordonen iväg information som berättar hur de uppträtt i olika situationer. Om man till exempel kört över hastighetsgränsen kan man få en bot automatiskt. Då blir systemet självreglerande och vi behöver inte längre polis som står och ger böter.
Transporteffektiviteten ökar
Geofencing kan också användas för att öka transporteffektiviteten. Säg att en viss sträcka i en stad bara tillåter ett fordon med en viss bruttovikt för att vägen inte ska gå sönder. Men det är möjligt att köra med mer vikt om fordonet håller en betydligt lägre hastighet. Då skulle antalet transporter kunna minska genom att färre fordon med mer vikt trafikerar detta område. Genom att ge dispenser till uppkopplade fordon, som med hög tillförlitlighet kan ange faktisk vikt, och låta det ”geofencade” området bestämma hastigheten på fordonet, så har vi på ett enkelt sätt ökat transporteffektiviteten.
Geofencing finns redan och kommer bara öka i användningsgrad. Det är ett viktigt verktyg för att öka trafiksäkerheten i vårt komplexa trafiksystem och för att möta efterfrågan på fossil- och bullerfria transporter. Det är också en förutsättning för att få autonoma fordon på plats.
Det svåra kommer bli att få trafikanter att acceptera att systemet tar över viss styrning av fordonet, och att de inte själva kan bestämma hur fort de kan köra i alla lägen.
Länk till Hållbara hastigheter
“Geofencing ger oss unika möjligheter att förbättra trafiksäkerheten i känsliga miljöer”
Hanna Melander, hållbarhetsansvarig på DB Schenker
Vi bryr oss om människor och miljö
Ja, vi bryr oss faktiskt. Det betyder att vi kollegor stöttar och hjälper varandra för att skapa så bra lösningar som möjligt för dig som kund. Och lösningar som är så bra som möjligt för vår planet och dess invånare. Den snabba teknikutvecklingen inom transporter hjälper oss att hela tiden komma närmare vårt mål – att helt slopa fossila bränslen.
