Den som står för utsläppen måste betala (”the polluter must pay”). Det är en återkommande slutsats när världens ledare beskriver vad som måste göras för att hantera klimatkrisen: Den som släpper ut växthusgaser och bidrar till den globala uppvärmningen ska betala för det. På så sätt används marknadskrafterna för att styra bort från fossila bränslen, mot den fossilfria tekniken.
EU vill bli den första klimatneutrala delen av världen och vill genom ”The EU Green Deal” bygga om samhället och styra marknadskrafterna så att EU-regionen blir helt fossilfri.
Ett viktigt styrmedel för att få det att hända är att systemet för handel med utsläppsrätter och EU:s ETS-system (Emission Trading Scheme) nu vidareutvecklas för att få ännu större genomslagskraft.
Världens första internationella system för handel med utsläppsrätter
EU:s ETS-system grundades 2005 och var då världens första internationella system för handel med utsläppsrätter. Idag finns liknande nationella eller subnationella system i Kanada, Kina, Japan, Nya Zeeland, Sydkorea, Schweiz och USA.
ETS-systemet är en central del av EU:s klimatomställningspolitik och under 2020 antog EU en rad lagförslag för att nå målen att minska utsläppen med 55 procent till år 2030 och bli klimatneutrala till 2050.
Hela transportsektorn påverkas
Ändringarna kommer att påverka hela transportsektorn. Flyget har varit en del av systemet sedan 2012, men under perioden 2023 till 2026 inkluderas också sjö- och landtransporter. I praktiken betyder det att alla flygbolag som är verksamma i Europa övervakar, rapporterar och verifierar sina utsläpp och betalar för de utsläpp som sker. Ett liknande system utvecklas nu för sjöfarten, där rederierna blir rapporteringsskyldiga och när det gäller landtransporter kommer rapporteringsskyldigheten sannolikt att ligga hos bränsleleverantörerna.
Pengar från Innovationsfonden och Moderniseringsfonden
Pengarna som betalas in till ETS-systemet finansierar den gröna omställningen och går framför allt till innovation och modernisering av energisektorn. Via Innovationsfonden går investeringar till innovativ teknik inom industrin och via Moderniseringsfonden går investeringar till att modernisera energisektorn, öka energieffektiviteten och stötta omställningsarbetet i medlemsstaterna. Särskild omsorg ges till stater som har en lite sämre ekonomisk situation, då det anses särskilt viktigt att hela EU ska vara med i förändringen, oavsett landets ekonomiska status.
Så undviker man att produktionen flyttar från Europa
EU är angelägen om att det nya ETS-reglerna inte leder till ”koldioxidläckage”, det vill säga att varor från andra delar av världen får en fördel eftersom de inte omfattas av samma kostnader. Man vill undvika att produktion flyttas från Europa till andra världsdelar eller att produkter från EU ersätts av importprodukter vars produktion genererat höga utsläpp.
Därför antog EU-kommissionen i juli 2021 ett förslag till en ny mekanism kallad, The Carbon Border Adjustment Mechanism” (CBAM). CBAM innebär att ett koldioxidpris sätts på import av varor. Utöver att motverka koldioxidläckage vill man också genom mekanismen påverka utsläppsnivåerna i andra länder. Ambitionen är att uppmuntra industri och näringsliv utanför EU att ta steg i samma riktning.
CBAM-systemet, som utformats i enlighet med Världshandelsorganisationens (WTO) regler, kommer fasas in gradvis för att säkerställa rättssäkerhet och stabilitet. I början kommer den endast att gälla ett utvalt antal varor med hög risk för koldioxidläckage såsom järn, stål, cement, gödsel, aluminium och elproduktion, men därefter kommer mängden varor som berörs att öka.
Höjda priser på fossila bränslen
Införandet av ETS- och CBAM-systemen kommer att påverka priset på transporter. I alla fall så länge vi behöver använda oss av fossila bränslen. Systemen kommer stödja marknadskrafterna att driva mot de mer klimatvänliga alternativen och förhoppningsvis påskynda omställningen. Det kommer också att märkas i plånboken.
När priset på bränsle går upp, blir transporten dyrare och därmed också de produkter som transporterats. Men allt eftersom transportsektorn lyckas ställa om till fossilfrihet så undviks de extra kostnaderna.
Låt oss hoppas att det går snabbt.
Hanna Melander
Kvalitets- och miljöchef, DB Schenker
Kvalitets- och miljöchef, DB Schenker
